Inledning

För att kunna svara på frågan ”Vem lade ner kärnkraften i Sverige” krävs

• en kort historik om svensk kärnkraft,

• en översikt av elprisets senaste tidens utveckling,

• fakta om kärnreaktorerna,

• översikt av effektskatten,

• nedläggning av svenska kärnkraftverk,

• samt en summering.

Kort historik Svensk kärnkraft

1965 till 1979

1965

Den 10 december beslutar Sydkrafts styrelse att köpa mark för ett nytt kraftverk. Priset är 9,5 miljoner kronor och säljare är greve Ian Hamilton, ägare av Barsebäcks fideikommiss. Att Barsebäck väljs har flera orsaker: få människor bor inom 5-kilometer zonen runt det planerade verket, en enda markägare, närhet till existerande 400 kV-ledningar och elkunder samt möjlighet att leverera hetvatten till Lund och Malmö.

1969

Ägaren Sydkraft sätter spaden i jorden för att bygga kärnkraftverket i Barsebäck. Från början planerades sex kokvattenreaktorer varav två realiserades.

1972

Oskarshamn 1, började byggas på 1960-talet och 1972 kopplades den in på elnätet. Det är Sveriges första reaktor för kommersiellt bruk.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/oskarshamn-1-sveriges-allra-samsta-reaktor

1974

I december togs Oskarshamn 2 officiellt i drift.
https://www.okg.se/oskarshamn-2

1975

Barsebäck 1 startar den 15 maj.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

Ringhals 2 togs i drift.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/karntekniska-anlaggningar-i-drift-i-sverige/ringhals/

1976

Ringhals 1 togs i drift.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/karntekniska-anlaggningar-i-drift-i-sverige/ringhals/

1977

Barsebäck 2 startar den 21 mars.

https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

1978

Den borgerliga trepartiregeringen faller på Centerns kärnkraftsmotstånd.

1979

Den 28 mars 1979 inträffade det berömda haveriet i kärnkraftverket Three Mile Island nära Harrisburg i Pennsylvania USA. Två pumpar för kondensvatten från turbinerna stannade plötsligt, vilket innebar att tillförseln av kylvatten till ånggeneratorn minskade. Händelsen ledde till att riksdagen beslutade att en folkomröstning skulle hållas 1980 om kärnkraftens framtid.
https://www.so-rummet.se/aret-runt/harrisburgsolyckan

På Barsebäck 1 inträffar ett generatorhaveri och det är den allvarligaste händelsen någonsin på anläggningen. Ingen människa skadades men den materiella förstörelsen i turbinhallen var omfattande. Detta var ingen kärnteknisk olycka utan ett tekniskt haveri med allvarliga konsekvenser för driften. Fem månader efter branden var anläggningen i drift igen med en lånad generator från Forsmark.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

1980 till 1999

1980

Den 23 mars går det svenska folket till valurnorna för att rösta om kärnkraften. Det är inte en fråga om kärnkraften ska avvecklas utan när. De snarlika och mest kärnkraftspositiva röstsedlarna, linje 1 och 2, får tillsammans 58% av rösterna. Efter folkomröstningen beslutar riksdagen att de kärnkraftsaggregat som är under byggnation ska fullföljas. Ingen mer utbyggnad ska ske, och kärnkraften ska vara avvecklad i Sverige senast år 2010.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

Valdeltagandet var 75,6 procent. I samband med folkomröstningen talades det om en teknisk livslängd för reaktorerna på 25 år.

Forsmark 1 togs i drift 1980. 
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/forsmark

1981

Efter en olycka på ett kärnkraftverk i USA - Three Mile Island Harrisburg, beslutade riksdagen att samtliga kärnkraftsaggregat i Sverige ska förses med extra säkerhetsfilter.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

Forsmark 2 togs i drift 1981. 
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/forsmark

Miljöpartiet bildas med kärnkraftsmotståndet som en drivkraft.

1982

Gjordes en effektökning på O2 från ursprungliga 580 MW till 630 MW.
https://www.okg.se/oskarshamn-2

1983

Ringhals 3 och 4 togs i drift.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/karntekniska-anlaggningar-i-drift-i-sverige/ringhals/

1984

Kärnkraftsskatten infördes 1984-01-01 och uppgick då till 0,2 öre/kWh.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

1985

Oskarshamn 3 är en kokvattenreaktor som kopplades på elnätet den 3 mars 1985 och hade då en installerad effekt 1050 MW (megawatt).
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige

Barsebäck 1 och 2:s extra säkerhetsfilter är installerade.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

Forsmark 3 togs i drift 1985. 
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/forsmark

1986

Den 26 april 1986 inträffade återigen en svår reaktorolycka. Denna gång i ukrainska Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Olyckan satte nytt fokus på kärnkraftens risker.
https://historia.vattenfall.se/stories/i-hetluften/motstand-mot-karnkraft

1988

Under våren 1988 beslutade riksdagen om en tydlig tidsplan för att avveckla kärnkraften. År 1995 skulle en reaktor i Barsebäck avvecklas och 1996 en i Ringhals.
https://historia.vattenfall.se/stories/i-hetluften/motstand-mot-karnkraft

1989

1989 genomfördes en effekthöjning på O3 som höjde maxeffekten till 1200 MW
https://www.okg.se/oskarshamn-3

1990

Men 1990 ändrade socialdemokraterna sin energipolitik. Det banade vägen för den så kallade trepartiuppgörelsen 1991.
https://historia.vattenfall.se/stories/i-hetluften/motstand-mot-karnkraft

1991

I början av 1991 träffades mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet en

partiöverenskommelse om energipolitiken. Under rubriken ''energipolitiska utgångspunkter'' konstaterades bl.a. att riksdagen angivit ''att det bör slås fast att den sista reaktorn

skall stängas senast år 2010''.
https://data.riksdagen.se/dokument/GI02N419

Den nytillträdande borgerliga regeringen anförde i regeringsförklaringen hösten 1991 att

partiöverenskommelsen om energipolitiken ligger fast. I regeringsförklaringen 1992 (m, c, fp, kds) sägs: ''Energiöverenskommelsen från 1991 ligger fast.''
https://data.riksdagen.se/dokument/GI02N419

1992

EU:s inre marknad öppnade, 1 januari 1992. Den var avgörande för att Sverige sökte medlemskap i EU. En mycket stor del av svensk export går till EU-länder. Att svenska företag hade hamnat utanför EU:s gemensamma tullmur ansågs oacceptabelt.

När man skulle prova anläggningen efter sommaruppehållet orsakade en felaktig konstruktion att isoleringsmaterial föll ner i en bassäng och satte igen silar som är viktiga för reaktorsäkerheten. Det här felet fanns på fler reaktorer i Sverige och dessa fick då omgående byta isoleringsmaterial inne i reaktorinneslutningarna.

https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

1993

EU:s inre marknad har vuxit fram successivt men började att gälla på allvar den 1 januari 1993.
https://www.kommerskollegium.se/om-handel/de-fyra-friheterna-basen-i-den-inre-marknaden/eus-inre-marknad-historisk-bakgrund/

Startade Projekt Fenix Oskarshamn 1.
https://www.okg.se/oskarshamn-1

1994

I regeringsförklaringen i oktober 1994 deklarerade statsministern att ingångna överenskommelser på energiområdet ska gälla -- rimligen då också överenskommelserna med svenska folket 1980 och 1991 års energiöverenskommelse.
https://data.riksdagen.se/dokument/GI02N419

 

1995

I januari 1995 blev Sverige, tillsammans med Finland och Österrike, medlem i ett EU som då gick från 12 till 15 länder. 52,3 procent av svenskarna röstade ja till EU-medlemskapet. Den inre marknaden hade tillkommit i januari 1993 när medlemsländerna lyfte gränskontroller sinsemellan och skapade en gemensam marknadsplats.
https://sweden.representation.ec.europa.eu/om-oss/sverige-och-eu-medlemskapet_sv

1996

Sedan elmarknadens avreglering 1996 har vi i Sverige haft en elmarknad där branschens aktörer fattar beslut om produktionen utifrån marknadens efterfrågan och möjlig lönsamhet. Avregleringen av elmarknaden Motion 1996/97:N417 av Erling Bager (fp).

De borgerliga har glömt varför elproduktionen avreglerades och varför Sverige blev del av den europeiska elmarknaden. Tanken var att varje land inte skulle behöva vara självförsörjande i varje givet ögonblick. Alltså slippa investeringar i enorm överkapacitet.

1997

1997, tog riksdagen bort slutdatumet 2010, och bestämde att Barsebäck skulle avvecklas i två steg.
https://historia.vattenfall.se/stories/i-hetluften/motstand-mot-karnkraft

Riksdagens beslut om riktlinjerna för energipolitiken baserades på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet om en uthållig energiförsörjning. Den energipolitiska överenskommelsen slöts efter överläggningar mellan samtliga riksdagspartier på grundval av 1991 års energipolitiska överenskommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren på detta.

Regeringens beslut i ärendet kommer att fattas i enlighet med lagen om kärnkraftens avveckling, vars syfte är att genomföra de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energipolitiken. Enligt dessa skall en reaktor ställas av senast den 1 juli 1998. Det finns därför ingen anledning att skjuta på beslutet.

Efter folkomröstningen 1980 beslutade riksdagen att den sista reaktorn borde stängas senast 2010. Men 1997 slopade S-regeringen ett slutdatum för avvecklingen och någon ny bortre gräns sattes aldrig.

1998

Projekt Max genomfördes på Oskarshamn 1.
https://www.okg.se/oskarshamn-1

1999

Barsebäck 1 stängdes efter ett politiskt beslut (relationerna med Danmark) av den dåvarande regeringen.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige

Greenpeace gör intrång på anläggningen och utför en demonstration mot kärnkraft.

https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

2000 till 2019

 

2000

Effektskatten höjdes till 5514 SEK/MW, månad c:a 2,9 öre/kWh.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

 

2004

Projekt Mod genomfördes på Oskarshamn 1.
https://www.okg.se/oskarshamn-1

2005

Barsebäck 2 stängdes 2005 efter ett politiskt beslut (relationerna med Danmark) av den dåvarande regeringen.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige

2006

Elleverantörerna gjorde goda vinster och den avgående S-regeringen hade nyligen höjt den så kallade effektskatten på kärnkraft. Det var inget som alliansregeringen motsatte sig,

tvärtom. Finansminister Anders Borg (M) följde den tidigare regeringens exempel och höjde effektskatten ytterligare. till 10200 SEK/MW, månad c:a 5,3 öre/kWh.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

Den 25 juli 2006 inträffade en större driftstörning i Forsmark 1. Som en följd av störningen uppmärksammades tekniska brister och brister i säkerhetskulturen.

Ett omfattande arbete för att höja säkerheten och tillförlitligheten inleddes, och regeringen bad FN:s atomenergiorgan (IAEA) att genomföra en oberoende granskning av säkerheten och tillförlitligheten i kärnkraftverkets verksamhet, vilket innefattade en bedömning av ett OSART-team (Operational Safety Review Team).
https://powerplants.vattenfall.com/sv/forsmark/

2007

Det sista använda bränslet lämnar Barsebäck och servicedrift inleds - anläggningen förvaltas fram till att rivningen kan påbörjas.

https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

2008

Effektskatten höjdes till 112648 SEK/MW, månad c:a 6,6 öre/kWh.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

Höjning av effekskatten från om med 1 januari 2008 till 12 648 kr per megawatt och månad. Sanningen är att den mest drakoniska höjningen gjordes av alliansregeringen på förslag av finansminister Borg, vilket starkt bidrog till E.ON:s beslut att ta reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 ur drift.

Svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020, i annat fall får reaktorerna inte drivas vidare. proposition 2008/09:163

Regeringens proposition 2008/09:162

I februari 2008 genomförde IAEA en tre veckor lång OSART-granskning av Forsmark. OSART-teamet bestod av internationella experter och resultaten visade att Forsmark håller en hög internationell standard. OSART-teamet kom fram till att ledningen och medarbetarna hade förbättrat tillförlitligheten och säkerhetskulturen.

Den uppföljande granskningen som utfördes ett år senare visade ett av de bästa resultaten någonsin under de 20 år dessa säkerhetsgranskningar genomförts.

2008 gav miljödomstolen Forsmark rätt att öka effekten i alla tre reaktorerna.
https://powerplants.vattenfall.com/sv/forsmark/

 

2009

De fyra borgerliga partierna träffade en överenskommelse där både Centerpartiet och Kristdemokraterna övergav sitt tidigare kärnkraftsmotstånd och istället gick med på att det under vissa omständigheter skulle vara tillåtet att bygga nya reaktorer samt var överens om att det inte längre skulle vara politiken som beslutade om kärnkraftens framtid, det skulle marknaden sköta genom strikt kommersiella bedömningar. Detta kom att bilda grund för den så kallade Energiöverenskommelsen som slöts i juni 2016.
https://historia.vattenfall.se/stories/i-hetluften/motstand-mot-karnkraft

Under 2009 genomförs ett omfattande moderniseringsprojekt med bland annat en säkerhetsuppgradering och en effekthöjning till 1450 MW som gör O3 till en av världens största kokvattenreaktorer.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige

2010

Den 17 juni 2010 röstade riksdagen ja till att bygga nya kärnreaktorer, men bara för att ersätta gamla. Sverige ska liksom nu ha maximalt tio reaktorer. Resultatet blev 174 röster för förslaget och 172 emot. Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".
https://www.mkg.se/nyheter/riksdagen-rostade-ja-till-nya-karnreaktorer

2011

I mars 2011 inträffade olyckan i Fukushima som ledde till ökade säkerhetskrav efter stresstester.

Vattenfall meddelade under 2011 att man inlett ett arbete med att undersöka förutsättningarna för att ersätta befintliga reaktorer med nya.

Sverige delas in i fyra elområden efter krav från EU.

2012

Under 2012 avslutades det projekt som höjde effekten på O3 till 1450 MW och gör med det O3 till en av världens största kokvattenreaktorer.
https://www.okg.se/oskarshamn-3

År 2012 skickade Vattenfall in en ansökan till SSM om att ersätta befintliga reaktorer. Ansökningsavgiften var 100 miljoner kronor. En grupp med ungefär 40 personer jobbade i projektet som utvärderade ett antal olika reaktoralternativ.

Runt Ringhals finns ett stort område som är avsatt som riksintresse för elproduktion och Vattenfall köpte upp fastigheter samt tecknade avtal med ytterligare markägare om att lösa in deras mark. För att kunna hantera ansökan och för att kunna ta fram föreskrifter för ny kärnkraft började Strålsäkerhetsmyndigheten rekrytera för att utöka personalstyrkan med drygt 50 personer. Vattenfall skulle komplettera sin ansökan när de nya föreskrifterna fastställts.

2013

Forsmark 1, höjdes med drygt 100 MW.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2022/gront-ljus-for-forsmark-1-att-hoja-effekten

O2 togs ur drift 2013 för ett redan omfattande moderniseringsprojekt, där det sista steget skulle ha genomförts 2015. Reaktorn återstartades dock aldrig. Ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk (OKG) fattade under 2015 beslut om att avveckla reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 som är sedan 2017 respektive 2016 p

https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige

2014

Inget nämns om den överenskommelse som slöts 2014 mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet med det uttalade målet att stänga ned kärnkraften. Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav.

https://www.mp.se/just-nu/framtiden-ar-fornybar/

Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav”, skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen.

Vattenfall-vd Magnus Hall kritiserade effekterna av den uppgörelse som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjort om kärnkraften. Den innebär bland annat att Vattenfalls förberedelser för att eventuellt bygga nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals måste avbrytas. Dessutom ska kostnaderna för kärnkraften höjas. Magnus Hall betonar nu att Vattenfall självklart följer det som ägaren beslutat. Men han påpekar också att Vattenfall på ett sakligt sätt bör kunna föra fram åsikter om vilka konsekvenserna blir av de beslut som ägaren fattar.

Redan tidigare har Vattenfall meddelat att bolaget vill tidigarelägga stängningen av två reaktorer i Ringhals till perioden 2018-2020. Bakgrunden är fallande elpriser och nya kostsamma säkerhetskrav. Men bolaget är också missnöjt med den särskilda kärnkraftsskatt som finns, och som den rödgröna regeringen vill höja ytterligare.

Höjda säkerhetskrav på svenska kärnkraftverk.

S och MP bildar regering. MP vill att reaktorer stängs under mandatperioden.

2015

Effektskatten höjdes till 114 770 SEK/MW, månad c:a 7,7 öre/kWh.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

Vid en extra bolagsstämma den 14 oktober 2015 fattade OKGs huvudägare E.ON beslut om en förtida stängning av O1 och O2. Beslutet innebar att fortsatta investeringar på O2 avbröts och att anläggningen inte skulle komma att återstartas.
https://www.okg.se/oskarshamn-2

2015 beslutade Vattenfall att stänga Ringhals 1 och 2 fem år i förtid av affärsmässiga skäl. Beslutet innebar avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat. Därefter begränsades investeringarna i anläggningarna samtidigt som drift och bemanning anpassades efter de nya förutsättningarna.
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/avveckling-ringhals-1-och-2

Av Tomas Ekelund, Omni Ekonomi Publicerad 1 september 2022, 20:49 Vattenfalls beslut att stänga ner Ringhals 1 och 2 våren 2015 var ”absolut inte politiskt”, säger den statliga energijättens dåvarande ordförande Lars G Nordström i en intervju med SvD Näringsliv. – Det var ett helt kommersiellt beslut. Det var ingen som sa något om det de första fem åren. Sedan, långt i efterhand, blev det politiskt spinn på det.

De svenska kärnkraftverken har i nuläget en beräknad livslängd på mellan 50-60 år. 2014 stod kärnkraften för 41% av den totala elproduktionen i Sverige.
https://sverigesradio.se/artikel/6080442

Energikommissionen tillsätts.

 

2016

Barsebäck 1 och 2 började rivas 2016 och ska enligt plan vara jämnat med marken omkring 2030.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Barseb%C3%A4cks_k%C3%A4rnkraftverk

Energiöverenskommelsen som slöts i juni 2016. Där kom regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna med oppositionsparterna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna överens om att beslutet från 2009 angående kärnkraftens villkor skulle behållas. Det vill säga att det är tillåtet att bygga nya kärnkraftsreaktorer på befintliga platser. Dock inom ramen för maximalt tio reaktorer. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas. Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
https://historia.vattenfall.se/stories/i-hetluften/motstand-mot-karnkraft

Ett interndelslager byggs på Barsebäcksområdet 2016-2019. I interndelslagret ska reaktorns interna delar förvaras på ett sätt som skyddar omgivning och personal från strålning fram till dess att materialet kan skeppas till annat förvar. Man sågar itu delarna i mindre bitar, placerar dem i ståltankar och tar ut dem till lagret. Detta är en förutsättning för att kunna påbörja den stora rivningen av anläggningen.

https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

2017

Effektskatten sänktes till 11500 SEK/MW, månad c:a 0,8 öre/kWh.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

Oskarshamns kärnkraftverk 1 stängde 17 juni 2017. Oskarshamn 1, som bara varit tillgänglig 61,2 procent. Resten av tiden har den stått stilla, enligt den statistik som lämnats in till FN-organet IAEA. För den är inte bara sämst i Sverige utan en av sämsta i hela Europa.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/oskarshamn-1-sveriges-allra-samsta-reaktor

2018

Effektskatten slopades.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

Trots skattens borttagande kommer Vattenfall snart att stänga ytterligare två av våra äldsta reaktorer, Ringhals 1 och 2. Inte ens efter den lättade skattebördan är det lönsamt att göra de utomordentligt omfattande reinvesteringar och säkerhetshöjande åtgärder som är tvingande efter Fukushima. Därför höjs nu krav på att också kärnkraft ska subventioneras.

Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet, staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.

2019

Ringhals 2 stängde i december. Reaktorn är nu permanent avställd, vilket innebär att den enligt lag aldrig får tas i drift igen.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2020/elproduktionen-vid-ringhals-1-avslutad

Den 10 december 2019 lämnade (M) och (KD) energiöverenskommelsen som de ingått 2016 med (S), (MP) och (C). Så spräckte kärnkraften energiöverenskommelsen. Ett stort steg mot att spräcka energiöverenskommelsen togs den 14 augusti 2018, inför valet. (KD)-ledaren Ebba Busch öppnade oväntat för ny kärnkraft i en TV-debatt. Jag skulle faktiskt vilja ge ett nytt besked här i kväll… Snarare än att stänga ner två reaktorer, behöver vi se till att de kan tjäna sin fulla livstid och snarare se att vi får fler och nya kärnkraftverk i Sverige, sade hon i debatten.
https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/striden-om-karnkraften/

2020 till 2024

2020

Med genomförd installation av oberoende härdkylning på O3 som genomförs 2020, har reaktorn nu förutsättningar för långtidsdrift till minst 2045.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige

SD, KD, M och L förlorade omröstningen i riksdagen 2020 om att försöka stoppa stängningen av två kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Siffrorna blev 174–173 i regeringens favör.

Men även om de fyra partierna hade vunnit omröstningen, hade det ändå varit långt kvar innan Ringhalsreaktorerna skulle kunna räddas. Att återstarta den stängda Ringhals 2 blir dyrt eftersom det krävs stora investeringar för att få den i säkerhetsmässigt skick. Det krävs också nya tillstånd. Vattenfall har sagt att det inte är aktuellt att slå back, beslutet är taget på affärsmässiga grunder.

Ringhals 1 kärnkraftverk togs ur drift den 31 december 2020.
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/avveckling-ringhals-1-och-2

Svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020, i annat fall får reaktorerna inte drivas vidare. proposition 2008/09:163

På nyårsafton 2020 upphör elproduktionen vid Ringhals 1. Reaktorn är nu permanent avställd, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2020/r1-en-kokande-arbetsplats 

Flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod beslutades av de nationella regleringsmyndigheterna och systemoperatörerna inom EU. När Beslut 2020 och implementering 29 oktober 2024.Av Vem Nationella regleringsmyndigheter och systemoperatörer i EU-länderna. Bakgrund Metoden syftar till att förbättra kapacitetsberäkningen för elnätet och säkerställa en mer effektiv och transparent elmarknad. https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/systemansvar--elmarknad/flodesbaserad-kapacitetsberakningsmetod/

2021

Mellanlager två på Barsebäck är färdigställt och används för lågaktivt avfall. Nedmontering av turbinsträngarna på både Barsebäck 1 och Barsebäck 2 är genomförda, samt att reaktortanken på Barsebäck 1 också har monterats ner och delats i bitar som förvaras i mellanlager 1 fram till dess att det kan tas omhand inom ramen för det svenska systemet för hantering av radioaktivt avfall.

https://www.uniper.energy/sv/sverige/barseback/om-barseback/barsebacks-historia

2022

I slutet av augusti, när Ringhals 4 skulle startas efter den ordinarie revisionen, gjordes ett misstag som ledde till att flera el värmare skadades i tryckhållaren. Vattenfall bedömde att felet skulle kunna repareras till den 31 januari nästa år. Men under fredagen 2 december meddelades elbörsen att återstarten skjuts upp till den 23 februari 2023. I december blev det känt att SSM riktar ett föreläggande mot Ringhals. I föreläggandet listas en lång radproblem: otydliga instruktioner, dålig efterlevnad, otydligheter i ansvar och brister i kommunikation, kvalitetskontroll, kompetens och styrning av entreprenörer. Till i mars 2023 ska bolaget ha gjort en rejäl utredning och tagit fram en handlingsplan för att komma till rätta med bristerna.
https://www.nyteknik.se/energi/nya-beskedet-stoppet-for-ringhals-4-blir-langre-7041570

Kärnkraftverket Ringhals 4 kommer inte att kunna startas som planerat efter sommarens årliga underhåll. Det innebär ett produktionstapp med omkring hälften av Ringhals vanliga produktion. 

– Det kommer få stora konsekvenser för elpriserna i elområde 3 och elområde 4, säger Christian Holtz, elprisanalytiker hos Merlin & Metis AB.

https://www.expressen.se/ekonomi/ringhals-4-ur-drift-under-hosten/

Ringhals 3 har en nettoeffekt på 1074 MW, under helgen 10-11 december 2022 kommer effekten från Ringhals 3 att vara cirka 540 MW.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2022/ringhals-3-gar-pa-halv-effekt-i-helgen

Fredagen den 9 december kopplas Sveriges största kärnreaktor – Oskarshamn 3 – från elnätet under nio dagar för ett planerat driftstopp. Anledningen är att delar av generatorn måste repareras för att garantera en fortsatt stabil drift under resterande vintermånader.
https://www.okg.se/nyheter-och-press/elfoersoerjningen-aer-kaenslig-foer-enskilda-stoerningar

Nej Elon, vi kan inte återstarta våra kärnkraftverk. I Sverige har vi avvecklat sex av landets tidigare totalt tolv kärnkraftsreaktorer. Det skulle väl vara en snabb lösning på energikrisen att återstarta några utav dem? Men nej, tyvärr är det inte möjligt. För inga av de avvecklade reaktorerna är “vilande” i betydelsen att de skulle ligga i nåt slags malpåse redo att återstartas. Barsebäcks kärnkraftverk kanske ser ut som vanligt på utsidan, på avstånd. Men inuti har reaktortanken sågats i bitar och håller på att monteras ner, plockas bort. På Unipers hemsida berättas det om hur det går till när man river ett kärnkraftverk. Det är först 2030 de kommer komma så långt att börja riva själva byggnaden – även om det mesta inuti den är redan borta. Även kärnkraftverket i Oskarshamn har börjat monteras isär berättar verkets presstalesman till DN.

Men Ringhals då? Dess reaktorer las ju ner alldeles nyligen, i 2019 och 2020. Kan inte de återstartas? Nej tyvärr. “Reaktortankarna är i och för sig inte nedplockade än” säger verkets presschef till DN, “men vi har plockat reservdelar till de andra anläggningarna för att återanvända komponenter så långt det är möjligt och reaktor nära system har förberetts för nedmontering. Så det är inga intakta kärnkraftverk längre.”

https://teslaclubsweden.se/nej-elon-vi-kan-inte-aterstarta-vara-karnkraftverk/

Forsmark 1 är avställd för årlig service. Den kommande månaden ska 1 400 personer genomföra cirka 4 400 arbetsorder. Det är allt från bränslebyte och översyner till underhållsarbeten och anläggningsändringar. Tid för fasning har uppdaterats 6 oktober. Enligt meddelande till elmarknaden kan Forsmark 1 producera el igen efter fasning mot det svenska elnätet den 10 oktober.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2022/forsmark-1-avstalld-for-underhall-och-branslebyte

Valet 2022 har redan döpts till Energivalet av statsvetarna. Inte minst blev det en kamp om

historieskrivningen: Vem var skyldig till den prekära situation som Sverige hamnat i, med skenande elpriser som riskerade att knäcka både hushåll och företag? M, KD, SD och L går till val på en ny energipolitik som ska ge ny kärnkraft.

Kriget i Ukraina leder till energikris i Europa och skenande elpriser. Valet 2022 har redan döpts till Energivalet av statsvetarna. Inte minst blev det en kamp om historieskrivningen: Vem var skyldig till den prekära situation som Sverige hamnat i, med skenande elpriser som riskerade att knäcka både hushåll och företag? Magda priser, sade Moderaterna. Putinpriser, sade Socialdemokraterna. I centrum för debatten stod kärnkraften. Varför hade svenska reaktorer stängts i förtid, med minskad elproduktion som följd? Högersidan identifierade det här som en potentiell vinnarfråga i en tid av elkris. Dessutom var kärnkraftsvurmen ett kitt i den spretiga koalition som gick för maktskifte. Argumenten for snart i väg och det fanns två versioner. Enligt högersidan hade rödgröna regeringar genom politisk klåfingrighet och inkompetens raserat ett närmast fulländat elsystem. Enligt den andra hade politiken spelat en mer eller mindre försumbar roll. Socialdemokrater och centerpartister pekade på marknadskrafterna och tvådde sina händer. I själva verket har det varit många kockar om den soppa som blev 2022 års elkris. Olika regeringar och partier på bägge sidor av blockgränsen har under många år brottats med en grundläggande fråga: Vad ska politiken göra, och vad ska lämnas över till marknaden?

2023

Ringhals 4 är för tillfället avställd för reparation efter skadan med tryckhållaren som inträffade under 2022:s avställning för service och bränslebyte i augusti. Ringhals 4 förväntas återstarta igen 23 februari 2023.
https://www.nyteknik.se/energi/nya-beskedet-stoppet-for-ringhals-4-blir-langre-7041570

2024

Utredningen om finansiering av ny kärnkraft har landat på regeringens bord. Ny kärnkraft är dyr och tar lång tid innan den kan tjäna pengar. Enda intäkten är sålda kWh elektricitet. Ett kärnkraftverk är bara kostnader fram till att det fasas in på elnätet och börjar producera el. Eftersom ledtiderna är långa innan vi är vid den tidpunkten krävs att den som ska bygga sitt verk kan finansiera projektet fram till produktionsstart. Därför är den första komponenten i utredningen en statlig lånefinansiering. Riksgälden ska erbjuda statliga lån till en låg ränta. Detta är helt okontroversiellt vid statliga investeringar. Klassisk socialdemokratisk politik. Det kontroversiella i det här fallet är att de som tar emot lånen är aktörer på en privat marknad. Vattenfall ägs förvisso av svenska staten, men övriga aktörer gör det inte. Finska staten är majoritetsägare av Fortum. Uniper är helägt av tyska staten. Svenska staten ska alltså ge förmånliga lån till företag som ägs av andra stater. Tänk om t.ex. ett kinesiskt företag vill bygga kärnkraft i Sverige? Viktigt också är att komma ihåg att lån inte är en kostnad i bokföringen. Att staten lånar ut pengar till Vattenfall innebär inte per definition att staten dräneras på pengar. Det är isf först om tex vattenfall går i putten det räknas som en kreditförlust. Lån ska ju återbetalas. Den andra komponenten är ett prissäkringsavtal. Staten och kraftbolaget ska ingå ett avtal som innebär att kraftbolaget garanteras ett pris på minst 80 öre/kWh. Blir marknadspriset på el lägre ska skattebetalarna valla upp mellanskillnaden i en ny skatt på elräkningen. Blir det högre ska kraftbolaget betala mellanskillnaden till staten. Här blir det spännande. Produktionsstart för den första reaktorn är åtminstone 15 år bort, förmodligen längre. Avtalet ska träda ikraft vid produktionsstart. För att kraftbolagen ska vara intresserade Lär de vilja ingå avtalet senast inför beslut om investering. Vad är annars poängen? Vi kommer då att ha ett scenario där två parter Vem vet hur prisnivån ser ut 2045? Det blir svettigt för avtalsansvariga på kraftbolagen att räkna ut den kalkylen så att det inte blir ebberöds bank. tecknat ett avtal för något som kommer att inträffa flera decennier fram i tiden. 80 öre/kWh ska vara i 2023 års prisnivå. Om priset undertiger dessa 80 öre/kWh föreslår utredaren en skatt för finansiering av mellanskillnaden. Skatter beslutas av riksdagen och regleras i lag. När ska ett sånt riksdagsbeslut fattas? 2024, 2026, 2045? Kommer riksdagsmajoriteten, när den dagen kommer, att vara intresserade av att besluta om en sådan skatt? Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelning. Den komponenten ska säkerställa att byggprojektet ger avkastning. Nu blir det riktigt spännande. "Mekanismen aktiveras baserat på resultatet av en marknadsvärdering av projektet efter att kärnkraftverket tagits i drift" När man vet hur kärnkraftsbygget gick, ska alltså den här mekanismen aktiveras. Mekanismen ska reglera villkoren för de statliga lånen och prissäkringsavtalet. som ingicks flera decennier tidigare. Har projektet gått dåligt ekonomiskt ska alltså mekanismen ge lägre ränta, amorteringsfritt eller längre löptid på lånen. samt en uppräkning av det garanterade priset på producerad el. Projektchefen för projektet: En sista detalj. Utredningen sätter en gräns för statsstödet vid 300 MW. Det betyder att entusiaster som vill bygga SMR ute i kommunerna får finansiera sina reaktorer på något annat sätt.

I slutet av oktober 2024 infördes en ny kapacitetsberäkningsmetod i Norden som gör det möjligt att använda elnäten mer effektivt. Den ökar mängden el som kan tilldelas för handel på elmarknaden, och är ett steg i att harmonisera kapacitetsberäkningen inom EU. Den nya flödesbaserade metoden, på engelska flow-based, syftar till att bättre optimera och koordinera användningen av kapaciteten i elnäten. Den ska öka möjligheterna att handla mellan elområden, stärka driftsäkerheten och göra elmarknaden mer effektiv. Under en rad år har EU:s elmarknad blivit mer och mer integrerad, och införandet av den nya metoden i Norden är ett steg mot att koordinera kapacitetsberäkningen inom hela EU.

Huvudansvaret för införandet av den flödesbaserade metoden i Norden ligger på Svenska kraftnät och de övriga nordiska systemoperatörerna. Metoden ersätter NTC-metoden (Net Transfer Capacity) och infördes den 29 oktober 2024.Systemoperatörerna har under några år testat metoden för att se att den fungerar, och för att marknadsaktörer som är aktiva på dagen före-marknaden ska kunna lära sig och anpassa sina system.

https://ei.se/bransch/flodesbaserad-kapacitetsberakningsmetod

Översikt elprisets utveckling

Spotprisets utveckling

Publicerat av: Kalle Lindholm · 25 juni 2024

Spotpriset är det rörliga pris som sätts varje dag på den nordiska elbörsen Nord Pool. Spotpriset påverkas av en rad olika faktorer. På den nordiska elmarknaden är variationer i nederbörd, vind och temperaturer speciellt viktiga. Prisbildningen på spotmarknaden är komplex då det är många faktorer som påverkar samtidigt; vissa förstärker varandra medan andra verkar i motsatt riktning.

Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt, att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av de aktuella förutsättningarna i form av bränslepriser, vind och nederbörd. I Norden, med en stor andel vatten- respektive vindkraft och en relativt stor andel eluppvärmning är väderrelaterade faktorer av stor betydelse, men även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter är av betydelse. Ökade andelar vind- och solkraft innebär också att elpriserna varierar mer och oftare än historiskt.

Spotprisets utveckling till och med sista veckan i april 2023, och förväntade priser framöver på den finansiella marknaden (euro/MWh motsvarar ungefär öre/kWh).

Slutet av 1990-talet präglades av flera år i rad med mycket nederbörd, vilket innebar sjunkande priser. I början av 2000-talet hade tillrinningarna sjunkit tillbaka till mer normala nivåer och ledde därmed till högre elpriser.

I början av år 2003 steg priserna på Nord Pool till rekordnivåer. Bakgrunden till detta kan härledas redan till vintern före. År 2002 började med en mild vinter och en tidig vårflod som dock följdes av en torr och varm sommar och höst. Resultatet blev en väsentligt lägre vattenkraftsproduktion under andra delen av året i Sverige och Norge. Den låga vattenkraftsproduktionen innebar att dyrare elproduktionsslag kom in i systemet för att täcka efterfrågan på el, vilket medförde historiskt höga systempriser under den sista delen av år 2002 och de första månaderna av år 2003.

Utsläppsrätterna tog priset till högre nivå

Publicerat av: Kalle Lindholm · 25 juni 2024

Under år 2005 hade de nordiska vattenmagasinen återställts till mer normala nivåer, vilket verkade dämpande på priserna. Samma år introducerades dock systemet för handel med utsläppsrätter vilket medförde att elpriset steg till en högre nivå. De därpå följande åren präglades elpriset av stora variationer i priset på utsläppsrätter, men även stigande priser på kol. God tillgång till vattenkraft pressade dock ner elpriserna rejält i samband med stora flöden under vårarna 2007 och 2008.

Den ekonomiska högkonjunkturen innebar att första halvan av år 2008 präglades av kraftigt stigande råvarupriser, vilket bidrog till att kolpriset sköt i höjden. Detta var dock samtidigt inledningen till den globala finanskrisen och i juli samma år sprack bubblan, med följden att industrins elanvändning sjönk drastiskt och likaså de globala bränslepriserna vilket även sänkte elpriset.

Det var först under andra halvan av år 2009 som vändningen kom. Vintern 2009 till 2010 blev den kallaste på många år, tyvärr sammanföll detta med problem i den svenska kärnkraften och på Nord Pool noterades timvisa rekordpriser. Utvecklingen var i stort sett densamma även den följande vintern och det var först under våren 2011 som det åter vände. En tidig vårflod och mycket regn under sommaren och hösten medförde att vattenmagasinen kunde fyllas till historiskt höga nivåer. Detta tillsammans med fortsatt svag ekonomisk utveckling, såväl globalt som inom EU, medförde också att elpriserna under sommaren 2012 sjönk till den lägsta nivån sedan år 2000.

Sjunkande priser har avbrutits av stigande

Publicerat av: Kalle Lindholm · 25 juni 2024

Perioden 2013–2016 präglades av sjunkande elpriser. Detta beroende på en kombination av faktorer. Den globala ekonomiska utvecklingen var svag efter finanskrisen vilket dels innebar lägre efterfrågan på el i sig, dels dämpad efterfrågan på olja och kol vilket i sin tur också bidrog till lägre elpriser. Den omfattande introduktionen av sol- och vindkraft i framför allt Tyskland har också varit av stor betydelse.

Fram till år 2012 hade ett stort överskott byggts upp inom det europeiska utsläppshandelssystemet vilket bidrog till låga elpriser. Som en följd av detta beslöts bland annat att införa en marknadsstabilitetsreserv år 2019 vilket medförde att priset på utsläppsrätter steg. En allmän tro på förbättrat konjunkturläge drev också upp bränslepriserna.

Årsskiftet 2019/20 medförde ett markant brott i kurvan. Uteblivna vintertemperaturer, mycket vind och en kraftigt förbättrad hydrologi pressade ner elpriserna och ovanpå detta svepte coronapandemin över världen.

Fram till mitten av 2020 sjönk de europeiska naturgaspriserna och detta medförde ett omfattade bränslebyte från kol till naturgas i elproduktionen i Europa. Detta bidrog också till att priset på utsläppsrätter sjönk tillbaka. Under sommaren bröts dock utvecklingen och därefter har naturgaspriserna tiofaldigats till hösten 2021 enligt Världsbankens index. Detta har i sin tur åter gjort kolbaserad elproduktion lönsam vilket medfört stigande priser på utsläppsrätter. Till detta har också EU:s ökade klimatambitioner bidragit.

Hösten 2021 präglades av stigande priser på naturgas. Detta berodde framför allt på att Ryssland begränsade gasexporten västerut. Många aktörer gjorde bedömningen att detta var ett led i en strategi för att tvinga fram ett godkännande för idrifttagning av gasledningen Nord Stream 2. Med den ryska inmarschen i Ukraina fortsatte naturgaspriset att öka och drog med sig de kontinentala elpriserna, vilket även spillde över på elpriserna i Norden. Efterhand som de europeiska gaslagren fyllts på och vintrarna 2022/23 respektive 2023/24 varit milda har naturgaspriserna sjunkit och elpriserna har följt efter.

Bättre tillgång till vatten och mer vindkraftsproduktion har medfört sjunkande priser under inledningen av år 2024, vilka även påverkats av en kraftig utbyggnad av solkraft på kontinenten och lett till ett ökat antal timmar med negativa priser. 

Beslut som påverkat elmarknaden

Följande beslut har haft påverkan på elmarknaden:

• Efter folkomröstningen 1980 beslutar riksdagen att de kärnkraftsaggregat som är under byggnation ska fullföljas. Ingen mer utbyggnad ska ske, och kärnkraften ska vara avvecklad i Sverige senast år 2010.

• Kärnkraftsskatten infördes 1984-01-01 till 0,2 öre/kWh.

• Under våren 1988 beslutade riksdagen om en tydlig tidsplan för att avveckla kärnkraften.

• I regeringsförklaringen 1992 (m, c, fp, kds) sägs: ''Energiöverenskommelsen (sista reaktorn skall stängas senast år 2010) från 1991 ligger fast.''

• EU:s inre marknad öppnade, 1 januari 1992.

• I januari 1995 blev Sverige medlem i ett EU.

• Sedan elmarknadens avreglering 1996 har vi i Sverige haft en elmarknad där branschens aktörer fattar beslut om produktionen utifrån marknadens efterfrågan och möjlig lönsamhet.

• 1997, tog riksdagen bort slutdatumet 2010.

• Den energipolitiska överenskommelsen beslöts 1997 efter överläggningar mellan samtliga riksdagspartier på grundval av 1991 års energipolitiska överenskommelse.

• Effektskatten höjdes 2000 till c:a 2,9 öre/kWh.

• Finansminister Anders Borg (M) följde den tidigare regeringens exempel och höjde effektskatten ytterligare till 5,3 öre/kWh.

• Effektskatten höjdes 2008 till c:a 6,6 öre/kWh.

• De fyra borgerliga partierna träffade 2009 en överenskommelse där både Centerpartiet och Kristdemokraterna övergav sitt tidigare kärnkraftsmotstånd och istället gick med på att det under vissa omständigheter skulle vara tillåtet att bygga nya reaktorer samt var överens om att det inte längre skulle vara politiken som beslutade om kärnkraftens framtid, det skulle marknaden sköta genom strikt kommersiella bedömningar.

• Den 17 juni 2010 röstade riksdagen ja till att bygga nya kärnreaktorer, men bara för att ersätta gamla. Sverige ska liksom nu ha maximalt tio reaktorer.

• Sverige delas in i fyra elområden 2011 efter krav från EU.

• Överenskommelse som slöts 2014 mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet med det uttalade målet att stänga ned kärnkraften.

• Effektskatten höjdes 2015-08-01 till c:a 7,7 öre/kWh.

• Energiöverenskommelsen som slöts i juni 2016. Där kom regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna med oppositionsparterna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna överens om att beslutet från 2009 angående kärnkraftens villkor skulle behållas. Det vill säga att det är tillåtet att bygga nya kärnkraftsreaktorer på befintliga platser. Dock inom ramen för maximalt tio reaktorer. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas. Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.

• Effektskatten sänktes till c:a 0,8 öre/kWh.

• Effektskatten slopades 2018.

• Den 10 december 2019 lämnade (M) och (KD) energiöverenskommelsen som de ingått 2016 med (S), (MP) och (C).

Fakta om reaktorerna

Anläggning	Drift-start	Status	Drift-stopp	Install-erad netto-effekt MW	Leve-rans 2021 TWh	Reaktor-typ	Ägare	Avvecklingsbeslut
01	1972	Stängd	2017	492	0	Kokvatten	OKG Aktiebolag som ägs av Uniper-koncernen (54,5%) och Fortum-koncernen (45,5%)	Ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk (OKG) fattade under 2015 beslut om att avveckla reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 som är sedan 2017 respektive 2016 permanent avstängda.
02	1974	Stängd	20132)	661	0	Kokvatten
03	1985	Aktiv	2045	1 450	11.0	Kokvatten
B1	1975	Stängd	1999	630	0	Kokvatten	Sydkraft Nuclear Power AB	En energipolitisk uppgörelse mellan S, C och V. Stängningen av B 1 & 2 gjordes också i utbyte mot att 2010 försvann som slutdatum för den svenska kärnkraften.
B2	1977	Stängd	2005	630	0	Kokvatten
R1	1976	Stängd	20201)	865	0	Kokvatten	Ringhals AB (RAB), som ägs av Vattenfall (70,4 %) och Sydkraft nuclear power AB Sverige (29,6%)	I oktober 2015 fattade ägaren statliga Vattenfall beslut om att stänga Ringhals 1 och 2 år 2020 respektive 2019.
R2	1975	Stängd	20191)	865	0	Tryckvatten
R3	1983	Aktiv	2041	1 064	6.6	Tryckvatten
R4	1983	Aktiv	2043	1 130	8.2	Tryckvatten
F1	1980	Aktiv	2040	1 018	7.9	Kokvatten	Vattenfall 66 % Mellansvensk Kraftgrupp AB 25,5 % Sydkraft Nuclear Power AB 8,5 %
F2	1981	Aktiv	2041	1 028	8.6	Kokvatten
F3	1985	Aktiv	2045	1 230	9,0	Kokvatten

 

Noteringar

1. 2015 beslutade Vattenfall att stänga Ringhals 1 och 2 fem år i förtid av affärsmässiga skäl.

2. Oskarshamn 2 togs ur drift 2013 för ett redan omfattande moderniseringsprojekt, där det sista steget skulle ha genomförts 2015. Reaktorn återstartades dock aldrig.

 

Kärnkraft i Sverige https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/karnkraft-i-sverige .

Översikt Effektskatt

Datum	SEK/(MW,månad)	Ungefärlig skatt öre/kWh
2000-07-01	5 514	2,9	Regeringen Persson (S)
2006-01-01	10 200	5,3	Regeringen Persson (S)
2008-01-01	12 648	6,6	Regeringen Reinfeldt (M/KD/L/C)
2015-08-01	14 770	7,7	Regeringen Löfven (S/MP)
2017-07-01	1 500	0,8	Regeringen Löfven I (S/MP)
2018-01-01	Slopad	0	En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 (S/MP/M/C/KD)

https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftsskatt

Nedläggning av Svenska kärnkraftverk

Oskarshamn 1 och 2

Nedläggningen av Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 berodde på flera faktorer:

• Ekonomiska Skäl: Driftskostnaderna för kärnkraftverken ökade, och det blev mindre lönsamt att fortsätta driva dem jämfört med andra energikällor, som förnybar energi.

• Marknadsförändringar: Den svenska elmarknaden förändrades, och priset på el från kärnkraft blev mindre konkurrenskraftigt.

• Teknologiska Utmaningar: Äldre teknik och behovet av omfattande uppgraderingar för att möta moderna säkerhetsstandarder bidrog också till beslutet att stänga anläggningarna.

• Säkerhetsöverväganden: Efter incidenter och ökade krav på säkerhet blev det nödvändigt att investera betydande resurser i säkerhetsförbättringar.

• Politisk och Offentlig Opinion: Det uppstod en växande oro bland allmänheten och politiska beslut som lutade åt att minska användningen av kärnkraft till förmån för mer hållbara energikällor.

Dessa faktorer kombinerades och ledde till beslutet 14 oktober 2015 att permanent stänga O1 2017och O2 2013. Beslutet innebar att fortsatta investeringar på O2 avbröts och att anläggningen inte skulle komma att återstartas.

Ringhals 1 och 2

Nedläggningen av Ringhals 1 och 2 berodde på flera faktorer:

• Ekonomiska Faktorer: Driftskostnaderna för kärnkraftverken ökade, och det blev mindre lönsamt att fortsätta driva dem jämfört med andra energikällor, särskilt med den ökande konkurrensen från förnybar energi.

• Marknadsförhållanden: Den svenska elmarknaden förändrades, vilket ledde till lägre elpriser och minskad lönsamhet för kärnkraftverk.

• Teknologiska Utmaningar: Äldre teknik i reaktorerna krävde omfattande investeringar för uppgraderingar och säkerhetsförbättringar, vilket inte ansågs ekonomiskt försvarbart.

• Säkerhetskrav: Ökade krav på säkerhet och miljöskydd gjorde det nödvändigt att investera mer i anläggningarna, vilket bidrog till beslutet att stänga dem.

• Politisk och Offentlig Opinion: Det fanns en växande kritik mot kärnkraft och en strävan efter att övergå till mer hållbara energikällor, vilket påverkade politiska beslut och allmänhetens inställning.

Dessa faktorer samverkade och ledde till beslutet i april 2015 att stänga Ringhals 1 2020 och 2 2019.Vattenfalls vd Anna Borg anser att det är ett helt rätt beslut att stänga Ringhals 1 och 2. Det säger hon i en intervju med DI.

Barsebäck 1 och 2

Nedläggningen av Barsebäck 1 och 2 berodde på flera faktorer :

• Politisk Beslut: Efter Tjernobylolyckan 1986 blev det politiska klimatet i Sverige mer kritiskt mot kärnkraft. Beslutet att stänga Barsebäck 1 och 2 var del av en bredare politisk agenda för att minska kärnkraftens roll i energiproduktionen.

• Säkerhetsfrågor: Barsebäck-reaktorerna ansågs inte uppfylla de säkerhetsstandarder som krävdes efter olyckan i Tjernobyl, vilket ledde till ökade krav på säkerhetsåtgärder.

• Ekonomiska Faktorer: Driftskostnaderna ökade, och det blev mindre lönsamt att fortsätta driva anläggningarna i en förändrad elmarknad där elpriserna var låga och svensk kärnkraft belastades hårt av en särskild effektskatt som hotade förutsättningarna för kommersiell kärnkraftsdrift”, uppgav Torbjörn Wahlborg, produktionschef på Vattenfall i en debattartikel 5 aug. 2022

• Allmän Opinion: Det fanns starkt motstånd från lokalbefolkningen och miljöaktivister mot kärnkraft, vilket påverkade beslutsfattande och ledde till krav på nedläggning.

• Alternativa Energilösningar: Ökningen av förnybar energi och energieffektiviseringar gjorde att det fanns mer attraktiva alternativ till kärnkraft.

• Dansk Motstånd: Danmark uttryckte starkt motstånd mot Barsebäck, särskilt med tanke på att anläggningen låg nära den danska gränsen. Den danska regeringen och allmänheten var oroade över säkerhetsrisker och potentiella konsekvenser av en kärnkraftsolycka. Det danska motståndet bidrog till att svenska politiker kände ett behov av att agera. Det skapade en politisk press för att stänga reaktorerna för att förbättra relationerna mellan länderna och för att adressera säkerhetsfrågor. Det fanns diskussioner och överenskommelser mellan Sverige och Danmark som syftade till att minska kärnkraftens roll och öka samarbetet inom energifrågor.

Dessa faktorer samverkade och ledde till beslutet, som Riksdagen antog den 18 december 1997 att stänga Barsebäck 1 1999 och Barsebäck 2 2005.

Mer faktorer

Att reaktorerna stängdes av var ett resultat av kommersiella överväganden, bland annat utifrån de säkerhetshöjande investeringar som skulle krävas för en fortsatt drift. Detta har ingående beskrivits, i en artikel i SvD där Vattenfalls tidigare ordförande Lars G Nordström redogjort för de beslut och överväganden som föranledde nedläggningen av de två reaktorerna i Ringhals.

Den politiska bakgrunden vid den aktuella tiden utgjordes av den energipolitiska överenskommelsen från 2016. Däri angavs att svensk kärnkraft stod inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten hade beslutat att dessa krav behövde vara uppfyllda 2020, i annat fall skulle reaktorerna inte få drivas vidare. Det hade då redan fattats beslut om att fyra reaktorer skulle avvecklas till 2020.

Moderaterna var med och ingick denna överenskommelse, även om man senare, i december 2019, valde att lämna den.

Elpriserna har fallit dramatiskt de senaste åren vilket slagit hårt mot de tidigare så lönsamma energibolagen. Några tecken på att elpriserna skulle vara på väg uppåt igen finns heller inte. Under tiden blöder kraftbolagen ekonomiskt. Samtidigt införs nu nya säkerhetskrav som ska genomföras de kommande åren. Det handlar bland annat om krav på extern härdkylning, något som exempelvis de båda reaktorerna i Oskarshamn saknar.

Om Eon väljer att stänga två reaktorer i Oskarshamn kommer en betydande del av den svenska kärnkraften att börja avvecklas de kommande åren. Det handlar om en kärnkraftsavveckling som vida överstiger också de krav som Miljöpartiet förde fram i valrörelse.

En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4). Svenska kraftnäts bedömning är att en sådan situation inte kan bemästras endast med ökad förbrukar flexibilitet och ökad vindkraftsproduktion, utan att ytterligare åtgärder måste vidtas för att säkerställa en alternativ tillförsel av kraft till området.

Att få till stånd ny produktion alternativt ökad importkapacitet tar tid, sannolikt i storleksordningen 5–10 år. Regeringen avfärdade denna oro och införde skatten från den 1 augusti 2015.

Kan vara så att man inte vill berätta att Borg 2008 höjde effektskatten mer såväl i kronor som procent än vad Andersson gjorde 2015? I båda fallen rörde det sig om en ökning på drygt 2000 kr per månad och MW. Detta innebär för ett verk med en effekt på 500 MW en miljon per månad i ökade kostnader.
Bolagen gjorde samtidigt miljardförluster p.g.a. ökade driftkostnader och låga elpriser. Dessutom väntade dyra säkerhetsmässiga uppgraderingar till passiva nödkylsystem. Så egentligen fungerade det som det var tänkt med avregleringen på 90-talet – elen skulle produceras så billigt som möjligt. Därför hade heller ingen längre ansvar för att upprätthålla en olönsam reservkapacitet vilket vi i Sverige tidigare gjort.
Möjligen minns vi också diskussioner om att kärnkraftsägarna inte fonderade tillräckligt med medel för att ”städa upp”?

Höjningen av den termiska skatten ”kärnkraftsskatten” motsvarade ca 1 öre per kWh producerad el, och det är betydligt mindre än vad priserna på el då hade sjunkit med. Jämför man 2015 års elpris med prisnivån år 2008 så hade elpriset rasat med ungefär 25 öre per kWh, en halvering. Tittar man tre år tillbaka så hade priserna sjunkit cirka 10 öre per kWh. Höjningen på 1 öre var givetvis inte gynnsam för kärnkraftens lönsamhet, men inte i närheten av avgörande för beslutet om nedläggning.

I detta ”blaimgame” så måste också alliansen dras in, då det är fler än S/MP som höjt denna skatt. Så här ser utvecklingen av den ut sedan 2008.

• Regeringen Reinfeldt (M/KD/L/C) under finansminister Anders Borg höjde skatten med 24% (SFS 2007:1389) från om med 1 januari 2008 till 12 648 kr per megawatt och månad.
  

• Regeringen Löven (S/MP) under finansminister Magdalena Andersson höjde skatten med 17% (SFS 2015:471) från om med 1 augusti 2015 till 14 770 kr per megawatt och månad.
  

• Skatten sänktes två år senare med 90% av Regeringen Löven (S/MP) (SFS 2017:401) under finansminister Magdalena Andersson till 1 500 kr per megawatt och månad från om med 1 juli 2017.
  

• En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades från och med 1 januari 2018.(SFS 2017:402)

Den sista höjningen gjordes av Magdalena Andersson men den största gjordes av Anders Borg. Partierna var lika goda kålsupare, de byggde upp skatten till orimliga höjder. Att bara säga att det var onda socialister och miljöpartister, det är helt fel.

Ringhals 2 hade konstaterade korrosionsskador på bottenplåten, ett av de lager av skydd som skall förhindra utsläpp av radioaktivitet vid en olycka. Denna bottenplåt ät ingjuten i konstruktionen, bland annat under reaktorhallarna. De som påstår att R2 hade kunnat drivas vidare, gör det under förutsättning att vi skulle tummat på strålskyddssäkerheten vid våra kärnkraftverk.

Nej, nedläggningarna beror inte på en skattehöjning på 1 öre/kWh – även om det är lätt att skylla på just dom eftersom den senaste kom i ett läge när kärnkraftens lönsamhet var raderad, samtidigt som man stod inför stora kostnader för vanligt underhåll vid fortsatt drift. Referens.

https://www.nyteknik.se/nyheter/sa-stor-blir-hojningen-av-karnkraftsskatten-6393672

https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/sverige-nybyggnation-energioverenskommelse-och-stangningar/

Summering

Nedläggningarna berodde på en kombination av ekonomiska faktorer, förändringar på elmarknaden, teknologiska utmaningar, säkerhetskrav och politisk opinion. Alla riksdagspartier, för utom SD, är ansvariga för de olika beslut som under åren har fattas från medlemskap i EU till energi överenskommelsen 2016.

• Oskarshamn 1 och 2 stängdes på grund av ökade driftskostnader och lönsamhetsproblem, med beslut om avveckling fattade 2015.

• Ringhals 1 och 2, ägda av Vattenfall, stängdes på grund av liknande ekonomiska och säkerhetsrelaterade faktorer, med beslut fattade 2015.

• Barsebäck 1 och 2 stängdes efter Tjernobylolyckan och på grund av politiska beslut och allmän opinion mot kärnkraft. Riksdagen antog den 18 december 1997 att stänga Barsebäck 1 1999 och Barsebäck 2 2005.

#Vem lade ner kärnkraften i Sverige